Hej! Det är jag, Milla, igen. Tillbaka i rutan, nja, läsrutan i alla fall. Hoppas du haft det bra och njuter av det vackra vädret. Det gör i alla fall jag – på sadeln! I veckan fick jag in tre fina pass in och ut från Malmö. En tur gick ut mot Torups bokskog. På en annan rullade jag längs havet tillsammans med ett litet gäng cyklister jag har hittat i krokarna. Gymmet är bra, men det är få saker som slår frihetskänslan i cykling.

Att träna är verkligen inte bara något för att att få bra kondition, starka muskler och snygga ben. Träning är meditation och ett sätt att ställa tillbaka stress-klockan och få balans i tillvaron. Allt går så snabbt i vardagen, men träningen ger lite pauser. 

Träning för hjärta och själ

Alla måste ju faktiskt inte träna för att bli elitidrottare, även om det verkar så när man läser träningsböcker eller tidningar. Jag har gått till gymmet i många år, och även om jag också tycker det är kul att sätta upp personliga mål för träning är det absolut viktigaste att träningen är kul. Gymmet är min hobby och min fristad där jag kan må bra tillsammans med mina vänner. 

Det är samma sak med cyklingen. Så länge det är kul tänker jag fortsätta, samtidigt som jag inte har några ambitioner att slåss om den gula ledartröjan i Tour de France! För mig har det alltid varit viktigt att jag själv måste få bestämma mina egna mål. Träna för min egen skull!

En god vän började träna när hon tappade gnistan efter ett tråkigt uppbrott och hade tröstätit choklad och vin under några månader. För henne var träningen ren terapi. Två gånger i veckan bestämde hon att hon skulle träna. Inte vad eller hur mycket, men två gånger i veckan skulle hon banne mig träna någonting. Det blev simhopp, och sedan klättring – för att till sist hitta pilbågsskytte! Så himla bra tanke, att bestämma sig för träning men sedan bara köra det hon kände för i stunden. (Någon gång måste jag berätta mer, hon har gjort en riktig kometkarriär inom Longbow).

Träna tillsammans 

Träning kan också vara ett sätt att träffa nya kompisar. På gymmet är det ganska naturligt att man efter ett tag börjar känna igen folk som tränar på ungefär samma tider. Små kommentarer och frågor kan snabbt leda till andra samtal. Tycker man inte att gymmet funkar kan man alltid hoppa på som nybörjare i en ny sport. 

När jag började cykla gick jag med i en nybörjargrupp. Alla var lika förvirrade som jag, och lika taggade. Det tog inte många rundor innan vi var i full gång med att diskutera retro-cyklar, cykeltävlingar och de bästa växelsystemen. Idag träffas vi ofta på krogen istället.

Det är klart att jag liksom många andra också tränar för att vara snygg. Träningen gör att jag håller formen, samtidigt som jag lite kaxigt kan dra hem två tunga matkassar från mataffären utan att pusta i trapporna. Men, det är så otroligt mycket mer. Träning är glädje!